Sverige

Har för mig att världens mest självgoda band har gjort en sådan låt. Har dessutom för mig att jag äger den plattan. Jag skäms nästan. Det som är mest skämmigt är att jag gillar just den plattan. Jag har som policy att inte tycka om det bandet, så min musiksjäl gråter alltid varje gång innan den inser att det måste finnas undantag för att bekräfta en regel.

Anledningen till att jag väljer den låten till dagens rubrik är för att det nu är mindre än 33 timmar tills det är ett faktum att jag deltar i SM-fäktningarna i nynazistnästet Karlskrona. Det kommer bli spännande värre. Jag har som mål att sätta minst en stöt i ryggen på varje motståndare jag möter. Det är värdelöst att ha placeringsmål, så jag lägger sådant åt sidan. Dock vill jag helst vara bland de 32 bästa...

Åt god mat ikväll. Igen. Blev mätt, riktigt jävla apmätt. Igen.

Upprop och premiärföreläsningar i kursen Sjukgymnastik 2 gällde annars under den något svala torsdagseftermiddagen. Det lovade, tja, inte gott i alla fall. Visst, Herr Grooten var väl skön, men hans kompanjon, en kvinnlig sjukgymnast från vårt södra grannland, kunde nog med sin tråkighet vagga en speedhög Johan Rheborg till djupsömn. Herregud. Henne ska man tillbringa tre veckor med i Huddinge. Mitt inre ångestskrik når inga gränser.

Jag har typ en fungerande värja till lördag. Jag måste lagningslimma min ena klinga och den andra har en lös hylsa. Den tredje är lånad av far, så den vill man ju inte ta sönder. Det måste helt enkelt bli ett inköp av vapen på plats i Karlskrona. Damn it. Det innebär, låt säga, 900 kr i handen på den lyckliga försäljare som förhoppningsvis säljer utrustning. Säljer de inga klingor blir Fektus McMektus ledsen.

Ingen blogg imorgon. Det får bli någotsåinihelvetesent lördag kväll alternativt söndag. Operation sova snarka drömma vakna tog med de orden sin början.