Ett krypin för en person som bör beskrivas som väldigt ödmjuk och allmänt bäst.
Som Challe påpekade på Twitter, så är det riktigt låg aktivitet här nu.
Jag känner inte att jag orkar riktigt, utan det får räcka med Arsenalbloggen och Twitter för tillfället. Därför är bloggen här på is på obestämd framtid.
Fast, någon gång i framtiden ska ni få bilder från England. Dock oklart när.
Puss på er.
…jag är inte död. Jag är bara lite lat efter några veckor utomlands och på läger. Jag återkommer imorgon med lite bilder etc från Englandstrippen och lägret.
Först ska jag rippa syrrans skivor.
Om inte annat, så följer ni mig på Twitter, typ i högerspalten.
Puss på er.
Såg att de har en stereoanläggning i klubbens nya träningslokal. Dessutom en handmikrofon och ett headset. Detta ger såklart idéer.
Framförallt lär väl det sistnämnda vara mest populärt. Men vafan, visst hade det varit kul att se Majonnäsmannen leda gruppjympa i sån här dräkt!
* Det gick för övrigt bra hos käftis. 296 kronor stannade kalaset på efter att man dragit av det där tandvårdsbidraget på 300:-. Dock måste käftis herself ha varit fundersam på vad fan som hände när jag går därifrån med en enorm svettfläck på ryggen och två svettfläckar i tandläkarstolen efter mina vader. Så läskigt var det.
Fett med myggbett hade man såklart efter lördagskvällen nere vid Mälaren. Tänkte inte på att det finns mygg nu när man bott i Stockholm i ett och ett halvt år och nere vid havet resten av livet. Benen är mer röda än bruna och det är ingen bränna jag har, utan det är dessa jävla märken som skapar topp 1 klåda.
* Käftis imorgon. Herr Plånka bävar för utgången.
Majonnäsmannen uttryckte det bäst:
“Detta var kanske en av de absolut tråkigaste dagarna i Hela Mitt Liv”
Flyttandet av släktings ägodelar i Götlaborg var fanimej inget jag vill göra igen. Maken till tråkig dag har jag sällan upplevt. Det som borde ha tagit tre, max fyra timmar tog istället sex, sju timmar. Pinsamt.
På köpet satt man i 30 minuter i ett passagerarsäte varav 25 minuter med hjärtat i halsgropen.
Imorgon tar jag tåget till Sthlm för att på lördag ta tåget till Eskilstuna och Arsenal Swedens kick off inför säsongen. Jag längtar och ska nog tjuvstarta helgen med ett besök på O’Learys Gamla Stan för att komma i rätt stämning. Inte fel, inte fel.
* Behöver köpa en ny kalender för läsåret 10/11. Funderar på en sån här. Eller inte.
Okej, ni sade ert, om än bara fem av er. Något besviken på röstmängden, men vafan, man får glädjas åt det lilla.
Jag har nu agerat lydig fäktare och skaffat ett Twitterkonto. Ni hittar mig alltså numera även på http://twitter.com/fektarn
Väl bemötta.
Inte mycket att klaga på i dagarna. Kanske att TV:n nu verkar ha gett upp kapaciteten att ta emot satellitsignaler, vilket lämnar mig utan fotbolls-VM imorgon tisdag.
Solen skiner satan och folk är allmänt glada. Imorgon blir det kinabuffé med Matthew Andrews och kanske även lite gräsklippning. Inte fel. Kanske får man för sig att sparka eller kasta någon form av boll (rund eller oval). Morgondagen får avgöra.
* Har bokat in en resa till Deal 21-27 juli. Ska bli sjukt roligt. Förhoppningsvis blir det lite London också. Först ska jag dock överleva kommande helg i Eskilstuna och därpå undvika en alltför dyster tandläkarräkning den 6 juli.
Wish me luck, everyone.
Hej hopp lingonsnopp. Midsommar blev ju inte riktigt dåligt, om vi uttrycker det på den del av människospråket som klassas som svenska. Trevligt galore hemma hos Robert, trots att man spelade en och samma låt säkert 59 gånger under kvällen.
Mindre trevligt att, med en kebabrulle i handen/munnen, komma till Norra Station och notera fyra pers varav den ena tjejen blivit våldtagen alldeles nyss. Polisen kom en stund senare och man började höra vittnen (överraskande sållat) och åkte till slut iväg med tjejen det gällde.
Tanken slår ju mig såklart dagen efter att, om jag hoppat över den där kebaben och istället gått till Norra direkt, så hade det förmodligen varit jag som upptäckt det hela. Läskigt värre.
Nu ska man dock inte älta sådant och bli deprimerade människor.
* Idag är det sjuk VM-dag. Tyskland – England följs av Argentinas match mot Mexico. Det ska, med andra ord, krävas mycket för att man ska få bort mig från TV-soffan denna dag.
Hittade ett lattjo TV-program på YouTube, där Dr. Günther von Hagens, känd från den egna utställningen Körperwelten, dissekerar en människa direkt i TV-studion och förklarar funktionen för vardera organ/muskel.
Mycket intressant för den som är fascinerad av anatomi.
Det är uppdelat i fem delar à 10 minuter vardera.
Behöver jag säga att det inte är lämpligt för känsliga tittare?
Spelade inlinehockey idag. Mina fötter tycker inte om det riktigt. Duschen blev en pest utan dess like. Nåväl. Det är som de säger: ska man spela inlinehockey får man lida pin. Dock trevligt att lira igen. Extra cred till rinken på Andersbergs centrum. Riktigt fina grejer.
* Skojig grej 1: Efter 11 timmar 5 minuter blev John Isner och Nicolas Mahut klara i Wimbledons första omgång. De hann med att spela 138 games. I femte set. Helt galet. Webbradion på Wimbledon var en guds gåva till mig idag där jag satt på parkeringen. Dock galet synd om Mahut, som i framtiden bara kommer att bli ihågkommen för att ha spelat tidernas längsta tennismatch.
* Skojig grej 2: Italien ur fotbolls-VM. Därmed är båda fimalisterna från förra VM utslagna redan i gruppspelet efter att ha kommit sist i respektive grupp.
Nu kollar vi när Bendtner spöar samurajerna i Rustenburg.
Uppdaterade ajfånen i natt till det här nya operativsystemet. Verkar bra än så länge. Bland annat möjliggör det multitasking, något som man saknat på bland annat Spotify. Givetvis hoppades man på att det skulle funka direkt, men inte hade man tänkt på att appen i sig själv skulle stödja formatjäveln. Nåväl, de jobbar på det hela och jag hoppas ha multitask även på Spotify-appen innan mitt premium gått ut.
Premium, ja. Telia, de jävlarna, såg till att jag betalar fullpris på min Spotify Premium istället för överenskomna halva priset. Fuck them, säger jag och inväntar nu en finfin billig räkning nästa kvartal när de ger tillbaka mina pengar.
* Håller i prova-på-fäktning idag kl 18. Första gången på typ ett år. Önska mig (och dem) ett stort lycka till.
Ja, för denna tisdag händer det sannerligen inte mycket. Helgen var desto mer händelserik med både klassreunion och knugligt bröllop som stora events. Trevliga båda två.
* Är starkt frestad att göra en Challe och skaffa Twitter, trots att jag har som princip att inte skaffa’t. Det vore en förlust för min karaktär, men å andra sidan kanske det vore något. Ja, ni märker ju hur det låter. Vi kör en omröstning för att avgöra saken.
* Nu ska Clichy spela VM för första gången. Jag önskar honom lycka till.
Just nu har det blivit fredag. Det är inte kallt på övervåningen och syster sitter uppe alldeles för sent och tittar på Tyra Banks Show från torsdagseftermiddagen. I detta program får man träffa folk med apor som man uppfostrar som sina egna barn, medan några sväljer bandmaskar eller opererar fast nät på tungan för att gå ner i vikt.
Inga konstigheter.
Senare detta dygn blir det pirre på Vickan. Senast det hände var väl någon gång i december. Ska bli trevligt.
Annars är peppen mest på lördagens reunion med högstadieklassen eftersom Eve ansåg det vara lämpligt efter fem år utan varandra. Kul kommer det att bli, utan tvekan.
* Pepp är man också på att tävla i höst. Framförallt är det Maran (i år i Jönköping) och Lag-SM som lockar. Återstår att se dock hur det blir med detta. Mattias vill att man ska byta tillbaka till HFS och snålskjutsa på FFF så att jag, Mattias och Robert kan tävla i laget på SM. Vilket jag lockas av. Dock är det en bit dit.
Det kanske är så att min farmor inte är min riktiga farmor.
För, jag menar, vilken annan kvinna än denna kan vara mor till Majonnäsmannen?
Kollar på Serbien – Ghana och ser att jag har en Lika som bär att bjuda på i VM:
Gareth Barry till vänster och Aleksander Kolarov till höger. Eller så är det tvärtom. Jag vet inte.
Stor dag idag när syrran slutade nian och således såg till att vi dödliga i familjen nu har ungefär noll anledning att besöka denna skola mer i våra liv. Skönt, tyckte syrran.
Upplyst syster leds ut ur kyrkan av förskoleelev.
Direkt efter att syster var klar på Trönninge bar det av till stan för syster d. ä. pojkväns student. Trevligt där på många vis. Blev bjuden på fantastisk smörgåstårta och trevligt sällskap.
* TVÅ babes (!) i SVT:s VM-studio ikväll eftersom Johanna Frändén fått sällskap av Lotta Schelin.
Annars är det pest och pina att lyssna på Staffan Lindeborg när han sju (!) gånger påstod att Patrice Evra lirar i Arsenal innan kontrollrummet till slut rättade honom efter 13 minuter.
Dålig start för SVT hittills. Förutom på babe-fronten, alltså.
1. Johanna Frändén, SVT:s nyförvärv inför fotbolls-VM, är rätt så snygg. För att inte säga skitsnygg.
2. Micke Leijnegard, som bor ett kvarter från yours truly, har äntligen rakat av sig den där vedervärdiga mustaschen han odlade fram för några veckor sedan. Kanske har ungen som tvingats se den från sin position i barnvagnen äntligen fått sin vilja igenom.
3. Studentflaken är inte jobbiga för fem öre. I alla fall om man bär ett par stora hörlurar med musiken på högsta volym.
4. Det är tråkigt att åka hela vägen till Flempmeister och tillbaka bara för att hämta ett par skor och en mapp.
Mindre än 45 timmar till hemfärd. Mindre än 17 timmar till nästa tvättid. Lite så fungerar min värld just nu. Man vill bara hem så fort som möjligt, får resan överstökad. Frågan jag har just nu är väl egentligen hur jag ska få med mig allting på bussjäveln.
Fäktväska, resväska samt datorväska skall tas med. Antagligen blir det den stora datorväskan, ty den nya, mindre väskan har rätt så dåligt med utrymme för annat än just en dator.
Tungt blir det. Eller, Tungt blieä dé, som man lär få säga i sommar för att folk där nere ska förstå.
* Har ett lag på VMelvan.se. Jag kommer dominera, som vanligt. Alternativt inte alls.
Pissdag igår. Vaknar förbannat bakis efter en fantastisk avslutning på terminen och inser att jag inte tog något nummer till den där fantastiska tjejen man träffade på MF.
Sånt som händer.
Sämre blev det ju, såklart, när jag också förstår att det inte finns något av värde att göra den aktuella dagen förutom att se på Hollands slakt av Ungern. Visserligen lite småtrevligt, men vafan. Har ju haft roligare lördagar.
*****
För att fortsätta denna dåliga trend, så är dagens aktiviteter begränsade till att ha sett Söderling få spö av Nadal och senare även detta makabra fotbollsställ, tillhörande LDB FC Malmö:
Aldrig mer ska ProTouch anlitas för att designa en fotbollströja. Det är en sak som är säker.
Det är lite overkligt att komma hem och veta att man har toksovmorgon imorgon. Inget mer att göra alls egentligen. All skola färdig fram till 30 augusti.
Helt galet.
12 veckors lov.
Nu: Tvättstugan. Det är nämligen bra att ha rena kläder, har jag hört.
Lugna, bara. Det är inte bloggen som jag säger “hej då” till.
Ta några andetag. Sansa er. Såja.
Det är däremot ett “hej då” till E14 (trauma/kirurgi), A24a (bukkirurgi) och A6:U1 (sjukgymnastkontoret) som gäller. Det som varit mitt andra hem under de senaste sex veckorna. Idag gjorde jag min sista dag på kliniken och det känns märkligt. Inga mer hemikolektomier. Inga fler revbensbrott. Inga fler PEP-flaskor att dela ut.
Tackade handledare Annika i morse med att ge henne hemgjorda neg… förlåt, chokladbollar. Hon blev glad. Tur det, ty jag lade ner hjärta och själ i dem.
Imorgon är det examinationsseminarium. Dags att börja plugga till det nu.
Som tur är, så har jag huvudvärk. Hade förmodligen inte klarat det annars.
Det var ett tag sedan det skrevs något här. Tyvärr. Men, det är sådant som händer, eller, som man säger i Uganda:
“Har man mycket att göra hinner man inte blogga”
Men, nu är jag tillbaka igen med en lite appdäjt.
I lördags var det ganska hektiskt, så att säga. Upp 8.30 för att ta sig till Åkeshovshallen. Döma en 5-poule och en semifinal (sparades jag till de finare tillfällena eller vad hände?). Åker direkt därifrån kl 14.10 till MF, för att förbereda Vårbalen. Är där och arbetar under kvällen och kämpar för att få i mig läsk och mat när tillfälle finns. Kommer till slut hem. 5.39. Tack för den. Hyfsat trött idag, med andra ord.
På torsdag är det Hammarby Away på programmet. Ska bli skoj. Nu blir det vila en sväng.
Hej på er.
Ska tydligen lira petanque ikväll på Boulebar Surbrunn. Mest går det väl ut på att träffa medkursare och äldre-/yngrekursare, men lite boule ska man nog hinna med. Blir trevligt. Så länge man får något klot i huvudet.
* Imorgon börjar allvaret på avdelning A24a. Wish me luck.
* Ragn-Sells var i min lägenhet idag. Tydligen. Om de inte bara har kastat in nyckeln genom brevinkastet, alltså. Det är inte ett spår efter dem. Nåja, jag är nöjd.
Nu: Powernap.
Tänkte kolla Manchester United – Tottenham idag. Frågan är vilka man ska hålla tummarna för. Å ena sidan har vi United, som jagar fjärde raka ligatiteln (usch!) och å andra sidan Tottenham, som jagar oss (hein?) i jakten på CL-spel.
Det lutar åt att jag vill ha 0-0.
* Några vi garanterat håller tummarna för idag är HK Drott Halmstad (som de tydligen heter nuförtiden). Seger idag och man kan säkra finalplatsen redan i match tre. Jävligt stort isåfall.
Omvårdnadsdagen på avdelning A24a var över förväntan. Faktiskt. Dock är det tur att jag inte utbildar mig till undersköterska och tvingas börja mina pass kl 07.00 om dagarna. Dessutom för att gå till jobbet och veta att mina arbetsuppgifter är att torka bajs och byta stomipåse.
För övrigt verkar det som att det är på just A24a som jag ska spendera mina veckor resten av terminen. Jag tackar och bockar, ty det var ett bra gäng som jobbade där. Hade varit värre att hamna bland kräftorna eller på Thorax, där det enligt uppgift var ganska dystert.
*****
Svenska medier har hypat Småkronorna J18 edition något ofattbart på sista tiden. Det har gått så långt att SVT sänder dagens final mot USA i SVT Play. Givetvis ska då USA vara numret större och inte ge Sverige någon chans när vi halvt ropat.
*****
Såg Nephew på Kägelbanan igår. Förra gången de var i Stockholm var det väl en 60 pers i publiken. Nu var det fler. Säkert över 80.
Fördelningen danskar – svenskar: 70-10.
Bra var det i alla fall. Riktigt läcker version av En Wannabe Darth Vader. Den gillade vi rejätlt. Liksom Blå & Black.
*****
Funderar på att kolla Bäckis i natt. Sist jag tittade, så gjorde han hattrick och avgjorde i sudden. Jag vill se en lika helgjuten insats inatt. Man vill ju inte stanna uppe i onödan, liksom.
*****
Till sist vill jag bara uppmana alla att läsa GenusNytt, en blogg om jämställdhet. Ur mannens synvinkel, alltså. Jädrans intressanta grejer kommer fram och nästan varje gång man läser förstår man hur ensidig jämställdhetsarbetet faktiskt är.
Ta er en titt!
Det är lite så man kan sammanfatta min dag.
Först det märkliga – Arsenal leder mot Wigan och allt är frid och fröjd till minut 80, då Wigan helt plötsligt vänder på steken och vinner med 3-2.
Wenger fattar ingenting.
Det ovanliga stod HBK för, när man tvålade till Gais med 3-0 efter en tveksam straff, ett konstmål och till slut ett kliniskt superavslut.
Wanderson fattar ingenting.
Det oväntade kom i herrvärjan på SM. Robert Rosén tjatar lite på sin gamle polare Magnus Nerell om att de ska åka på SM. Dessa två har knappt tränat på sista tiden, men anmälde sig i torsdags. Under dagen letar jag i pouleresultaten efter Robert, men hittar honom inte. “Synd att han inte ställde upp”, tänkte jag. Sen ringer farsan och säger att vi har en svensk mästare i klubben. “Glöm det”, säger jag. Jag hittade ju inte honom i resultaten? Tydligen hade jag missat honom och han hade tamejfan vunnit finalen. Mot – just det – Magnus Nerell.
Två avdankade inte ens föredettingar är alltså etta och tvåa på SM.
Förbundskapten Igor fattar ingenting.
Har tidigare hyllat Pondus Facebook-sida. Idag hyllar jag Dagens Ordvits, som skapar magi denna lördagkväll:
“Polisen meddelar att man gripit några av Usama bin Ladens släktingar. De personer som nu sitter i säkert förvar är Usamas mor-Marme Laden och de två bröderna-Choko Laden och Remou Laden. I lördags kväll tillfångatogs även hans syster-Pina co Laden. Nu spanar man efter hans kusin-Sal Laden och hans senile farfar-Var Fan Var Det Jag La den.”
Det hade varit intressant att studera min sömnrytm under en vecka. Natten mot torsdag sov jag som en sten på opium, men inatt vaknade jag väl en 4-5 gånger innan jag slutligen vaknade runt 12. Inte riktigt normalt, antar jag.
* Tottenham, a k a Olsson, smiskade skinkorna röda på Chelsea och helt plötsligt är det ganska öppet i guldstriden i England. Det enda som är säkert är att Olsson lär snuva oljefånarna på fjärdeplatsen. Oklart vad jag tycker om det.
* Just nu, på TV4 Sport, visas highlights från första halvlek mellan Espanyol och Barcelona. Man gör alltså inte som tidigare, då man visat highlights från förra omgången. Bland annat visar man nu en hörna som enkelt plockas ner av Barcelonas målis. TV4 vet vad folk vill se. Eller. Inte.
Har nu blivit en officiellt viktig pajsare i Arsenal FC Official Supporters Club Sweden. Numera har man nämligen en mailadress kopplad till sajten, något som verkar störa Hampus en del. Han är lite avundsjuk.
Så, om någon av er vill fråga nåt om något som har med arsenal.se eller Arsenal FC att göra, så nås jag sedan några dagar på adress joakim.lindqvist@arsenal.se.
Om någon undrade.
Skådade mitt livs syn under bensträckaren i Solna, där vi hade introduktion inför kliniken resterande del av terminen:
Textbook of pain, fjärde upplagan.
Med andra ord: 1,600 sidor om smärta. Topp 1 ångestläsning.
Annars var det en trevlig introduktionsdag. Fick veta att jag ska vara på kirurgen terminen ut. Spännande värre.
Sitter och kollar på SM-final nummer ett av hundrafem och ser Djurgården köra över seriesegrande HV71 och tänker tillbaka på kvartsfinal nummer 2. Intressant att jag, i min första match på mycket länge, fick uppleva ynnesten att bevittna en Brynässeger på Hovet. Det är fan en borg! Jag fattar fortfarande inte riktigt att den där segern är på riktigt.
* Det där med väckarklockan är intressant. När man väl börjat använda den, så vaknar man ändå av att Björn ringer kl 9 och undrar vad jag är. Vid denna tidpunkt borde jag ha varit på Mörby Sjukgymnastik och varit på examinationsseminarium. Klockan var och är ställd på 6.40. Inte fan vaknade man för det.
* Har även börjat använda min kalender igen. Eller, jag försöker i alla fall.
* Imorgon blir det Solna igen. Sex, sju veckor på KS hägrar och jag är spänd på att se var fan jag hamnar någonstans. Jag tror dock att jag blir glad bara jag slipper onkologen.
Sedan det senaste inlägget har jag…
…fått tillbaka 350 kr i pant från Swedbank för den fina bankdosan som jag (ok, det var mamma) hittade i fredags.
…avslutat min praktik ute i Långtbortistan, a k a Åkersberga.
…köpt ny dator.
…rippat alla mina CD-skivor till den nya datorn.
…köpt en CD-väska för alla mina brända skivor.
…börjat använda min kalender.
…börjat använda klockradion.
…inte bokat tvättid.
…flyttat mina DVD-filmer till hyllan vid TV:n och på så vis gjort plats för mina CD-skivor i CD-hyllan.
…flyttat stereon från hyllan vid TV:n till skrivbordet för att göra plats för DVD-filmerna.
…köpt biljett till Nephews spelning på Kägelbanan.
…blivit glad över att DAF spelar på Hornstull Strand den 5 juni.
…hittat referenser på utvärderingsverktygen för seminariet imorgon.
* Nu blir det Medis med Jocke, Lejla, Leffe och Larra med efterföljande Norf London Derby. På återseende.
Det är skillnad på att vara hemma och hemma. I alla fall på att vara hemma ensam och att vara hemma hos mamma. Alltid skönt att bli ompysslad efter att ha saknat ompyssling i tre månader.
Annars är det mycket som sker i dagarna. Johanna Bergdahl tog JVM-guld idag i Baku, Azerbajdjzan. Nu har svenska tjejer lagt beslag på guldet i juniorvärjan både 2010 och 2007. Bra gjort, säger jag. 2007 tog man även brons (Johanna redan då, Emma vann guldet) och nu var hamnade Emma Väggö på en hedrande åttondeplats. Olivia Hägglöf förlorade mot Johanna i 32-tablån, så med mer tur i lottning hade man kanske haft tre tjejer bland de 16 eller även de 8?
Arsenal lirar imorgon mot Barcelona. Eller, ja, det som är kvar av Arsenal. Nio spelare är skadade och det är inga dussinlirare vi snackar om heller. Sju av dessa nio är givna i en startelva.
Ska klippa mig snarast. Med lite tur kanske redan imorgon. Imorgon ska jag även ge mig på att köpa nya pjuck.
Annars knåpar man på en uppvärmningsplaylist. Ska göra en för uppladdning också, så är jag nog komplett på playlistfronten. Om jag inte ska ha en partylista också. Det blir ett senaste projekt.
Nu: Påskgodis.
Ser att Hockeyligan gjort tack-filmer för samtliga lag i slutspelet. I Brynäs film tackar man även av Ove Molin efter sin karriär i klubben. Till tonerna av Depeches übergrymma In Your Room.
Piloerektion Bonanza i Casa del Fektus.
Märkligt det där, hur man kan må bättre efter att ha mått så dåligt.
Natten till idag låg jag och hade panik och hyperventilerade. Väckte morsan och lipade i luren så det stod härliga till. Idag är jag på rätt bra humör. Kanske lika bra att verkligen satsa på att bryta ihop och komma igen. Eller så var det en ren bonnröta.
Jag skiter i vilket faktiskt. Bättre mår jag och tentan är gjord. Inte avklarad, utan gjord. Risken är att jag får göra den en gång till i höst. Den dagen den sorgen.
* United åkte på två rejäla käftsmällar inom loppet av sex sekunder ikväll när Rooney först skadar foten och sedan när Olic gjorde 2-1. Rooneys skada såg inte bra ut. Eventuellt ett nytt brott i metatarsalbenen i fossingen. Kan bli ett par månader på det. Hej då ligan isåfall. Vad synd, säger jag. Inte.
* Åker hem på lördag. Ska bli skönt. Bli lite ompysslad.
Någonstans kring 21.00 kom den krypande, den där känslan som får en att fundera kring livet och dess olika scenario. Den blir mer och mer påtaglig och till slut vill jag bara gråta.
Hjärnan är överbelastad.
Hjärtat kanske likaså.
Just nu behöver jag en kram. Mer än någonsin tidigare.
Jag kommer ihåg hur jag grät när min farbror begravdes. Hur jag tappade allt som hade med kontroll att göra när kistan var nedsänkt och allt var över.
Jag kommer ihåg hur jag grät när jag fick beskedet att Malla skulle avlivas och hur jag kastade mig i mammas famn för att försöka hitta ro.
Ikväll känner jag likadant. Det som skiljer detta tillfälle från tidigare är att ingen finns för att ge mig den där kramen. Kudden i sängen ger inte ifrån sig några hjärtslag eller andetag att lugna mig med.
Just nu mår jag bara skit. Det är det här som är det överlägset värsta med att bo ensam. Ingen finns här för den fysiska trösten som är överlägsen allting annat. Tårarna bara fortsätter att rinna nerför kinderna och jag är sekunder från att ge upp allt som har med detta att göra.
Jag ligger och gråter till min må dåligt-playlist i hopp om att det ska rensa bort det mesta. Jag går all-in på vemodet. Tömma kroppen på tårar.
Jag vill fly detta kalla, svarta rövhål till verklighet. Jag vill till mitt virtuella paradis, där jag slipper allt som har med ångest och gråt att göra.
Jag vill dit nu. Tyvärr känns det för tillfället bara som en stor jävla omöjlighet att komma härifrån.
Hittar inte min Violator-tischa som inhandlades på konserten i januari. Inte okej. Jag saknar den. Den är grym.
Annars är man som på moln denna fredag. Trots att man var i Le Flemp fram till lite mer än utsatt tid (14.00). Antar att Calle räddade inte bara mig, utan halva klassen genom sitt sätt att vara.
Arsenal-Barcelona i kvartsfinal. Vad jag tror om det läser ni här. Det ska bli helgrymt. Låt vara att risken för tidernas antiklimax är överhängande, men jag tror på seger och megafest på O’Learys Gamla Stan. Satan.
Nu: Leta lite till efter tischan.
Sen: Umgänge Deluxe på efterkollot.
Senare: Utgång med samma sällskap.
Så här går det när man är sjuk och inte har mkt annat att tänka på att kunna konversera på annat vis än SMS. Eller, ja, jag har ju haft min litteraturstudie i huvudet också, såklart. Det fråntar mig dock inget av pinsamheten med att inte ha skrivit något här på nästan en hel vecka.
Har under den friskare delen av min sjuka vecka gått promenader österut-söderut- västerut-norrut-österut för att på så vis ha gått i den, ähum, friska luften i snudd på en timme. Jag antar väl att luften nere mot Hammarby Sjöstad till är så rent man kan få det när man bor på Södermalm. Trevligt.
Extra trevligt var det dock idag när man hade sällskap på vägen. Det är roligare än att gå själv med iPodens (ganska så obekväma) hörlurar i öronen.
* Redovisningar imorgon i Vetenskapsmetodiken. En bruten värja i betyg till det.
* Blev utmanad av promenadbihanget, som påstår att jag egentligen anser How I Met You Mother vara roligare än Two And A Half Men. Efter att ha legat och tokgarvat under natten till Charlie Sheen och hans kumpaner, så vill jag ge serien fem värjor och utskåpning + Tagliariols guldstöt, medan HIMYM får nöja sig fyra värjor och stilpriset vid Silverfloretten.
Klart är i alla fall att jag ska testas i ämnet. Jag bangar inte.
Det innebär att det är Boston Legal på TV4. Riktigt bra serie. William Shatner är sanslöst underhållande i rollen som Denny Crane i serien som är en spinoff på betydligt mindre roliga Advokaterna, som gick i samma kanal för något år sedan.
Annars känns det väl bra. Hittade ett sanslöst roligt stycke när jag läste en av artiklarna idag.
"2 rabbits self-mutilated their right forepaw on day 5 post-surgery, which disqualified the animals from the study and these rabbits were killed"
Inhuman som jag är, så garvade jag besinningslöst när jag läste det.
* Arsenal.se laggar värre än Arsenal.com gjorde 1999 när man satt på 56-modemet hemma i Gullbranna. Det är inte ett bra betyg.
Nu inväntar vi Caps – Lightning på TV6.
Artikelläsning är inte för folk som vill ha spänning i sin vardag. Det är nämligen ganska ospännande och tråkigt. Mest tråkigt, faktiskt.
Får hoppas att man slipper läsa sånt i helgen. Då hjälper jag hellre mina nervösa, men ack så förtjusande, fadderstudenter i termin 1 att tentaplugga.
* Såg, till min ohämmade glädje, den gamla Blåkläder-reklamen på TV4 Sport. Ni vet vilken jag menar.
“That’s what I said! Blaaklaader!”
* På tal om reklam. Gör härmed reklam för Philip Karlssons blogg och hans musik på Spotify. Ta er gärna en titt och en lyssning.
Då står man här igen, lite osäker på saker och ting. Man vet inte riktigt. Inte full koll på läget och man undrar en massa. Man är glad och hoppas, men samtidigt lite orolig där inne längst in i skallen.
Jag antar att man får leva med sånt.
* Real Madrid ut innan kvartsfinalspelet för sjätte säsongen i rad. Jag slår vad om en matchdag på O’Learys Gamla Stan att Pellegrini inte står som huvudansvarig när nästa säsong drar igång i augusti.
* Listan med stort F finns nu komplett på Arsenal.se. Ni finner direktlänk till bloggen till höger.
Eftersom inte alla har varit inne på ChallengeBernadotte.org under helgen, så kör vi en sammanfattning på svenska à la Fektus. Därför – Challenge Bernadotte 2010’s…
…match: lagfinalen mellan Italien och Polen. Den hade allt. Skador, byten, flickidoler, upphämtningar, sudden death, kanelbullar, you name it.
…lår: Matthew Trager. Sörens macka, vad den killen har tränat fotarbete.
…fotograf: Christoffer Ejemyr, ni vet, killen som fäktar med innebandyglasögon, tog en magnifik bild på när Imre trampar på Garozzos klinga innan han träffar. Grymt.
…flopp: Nikolai Novosjolovs individuella tävling. Han åkte ut innan han hann koppla in. Typ.
…flopp II: Frankrike. Arma Frankrike. Ingen i deras lag nådde pallen. Dåligt, med deras mått mätt.
…flipp: Bernadotte-bloggen. Såklart
…flipp II: Calle Frisell. Såklart.
…florettfäktare: Peter Somfai. Ibland påminde han om Benjamin Kleibrink. Fast lite manligare, alltså.
…florreviftare: Paolo Pizzo fäktar som jag gör när jag inte har fäktat värja på ett tag och helt plötsligt blir pressad på just värja. Inga jämförelser oss emellan i övrigt.
…Arvid Täng: Jag, sittandes på läktaren på söndag förmiddag efter att ha varit vaken hela lördagsnatten efter insparken.
…mest stressade: Inte fan var det Arvid Täng i alla fall.
…mest efterlängtade: Gyrosen på Gyrella söndag kväll.
…mest berättigade kaxighet: Robin Kase och Vincent Alston, som båda vann fem av sex i poulen efter att ha siktat högt i intervjuerna inför. Grymt att se.
…pappa: C-H Wendt, 45, bland de 64 främsta, ett år efter att Janne T gjorde samma sak. Vem går vidare nästa år? Lasse Scharpff?
…Johnny Wilkinson: Delas mellan Garozzo och Rota, som båda vann i sudden. Dock kanske Garozzos är lite mer ball, eftersom det är något extra kul med fotstötar.
…Gabor Boczko: Gabor Boczko. I år igen.
…största: Chartovich, Vitryssland, är större än Abajo. Jo, det är sant. Jag lovar. Att fäkta mot Chartovich måste vara som att fäkta mot ett Empire State Building placerat ovanpå de f d tvillingtornen i WTC.
…sämsta vadslagning: Christian och Max. Dåliga.
…babe: Benjamin Steffen, såklart. Och det italienska laget.
Nu är det dags för mig att komma tillbaka till verkligheten. “Leta artiklar” står det i mitt imaginära anteckningsblock. Återkommer en annan gång.
Höll på att slå ihjäl mig idag när jag skulle handla inför helgens bestyr. Den, till synes, ofarliga trappan ner till porten var snötäckt och hade jag inte hållit i mig i handledaren hade jag legat med en tudelad kropp. Har inte upplevt sådan halka sedan jag gick ut för att hålla ett idrottspass i ishallen iförd ett par slöa skridskor som inte ville skära i isen. Läskigt.
*****
Nu närmar det sig. Challenge Bernadotte. Imorgon bitti, kl 08.00 CET drar det igång med, förhoppningsvis svenska och irländska framgångar (man måste hålla en tumme för Benedict). Vi har publicerat ett flertal intervjuer på hemsidan redan och nu är det dags för deltagarna att visa vad de är gjorda av.
Själv ska jag spendera ca cirka 25 timmar i Eriksdalshallen under helgen, bara för att sedan kliva upp tidigt måndag morgon och sitta med ett då, till synes, skitdrygt Ping-Pong.
Tur att man har köpt nytt kaffe att avnjuta.
*****
Skrev ett blogginlägg på Arsenal.se idag (där ni hittar listans uppdaterade version). Det var första gången på länge och det kommer inte att bli något nytt inlägg förrän tidigast söndag kväll. Tung vecka för mina läsare på Arsenal.se.
*****
Kadett-EM pågår för fullt nere i Aten. Florettkillarna hade ingen bra dag. Eller, snarare, en katastrofdag. Oskar Weinberger, den, i mitt tycke, bästa av våra kadetter vann inte en match.
Han kom inte sist, som väl var, men man hade ju hoppats på lite mer.
Inte heller de ryska killarna kom sist. De kom etta, tvåa och, ja jävlar, trea. De var heller inte spelbara på att vinna dagens lagtävling, som vanns av - just det - Ryssland.
Nu är den här. Min egen iPhone. Tackar Bilisten Trönninge för den snabba uppskickningen efter att Televerket och Postverket haft lite för många kafferaster för att ha haft tid att ge Bilisten behövlig info för att kunna skicka hit paketet.
Det är värt varenda krona, det här. Magiskt bra uppfinning. Ska bara hitta något bra trådlöst nätverk att koppla upp sig på, så att man kan få ner mina playlists på Spotify till telefonen att använda offline. Då jävlar.
*****
Aaron Ramsey bröt benet i lördags. Bilderna är hemska. Riktigt hemska. Vidriga. Ryan Shawcross kommer in alldeles för sent och med alldeles för hög fart för att det ska vara försvarbart.
Några fåntrattar säger att det inte är avsiktligt att skada, men det är ingen ursäkt. Satsningen är vansinnig hur omedvetet det än må vara. Tyvärr ska tydligen en av de största supertalangerna i Premier League lida för det.
*****
Challenge Bernadottes hemsida är i full fart med att publicera mina och Challes intervjuer. Senaste inlägget handlar om Paolo Pizzo och Benjamin Steffen. Det är värt ett besök, kan jag säga.
*****
Någon som vet några bra och/eller roliga appar att ladda ner?
*****
Intressant arbetsform att sitta i PingPong hela dagarna torsdag, fredag och måndag. Inte direkt optimalt för min del, då jag känner att det är svårt att diskutera sånt här med folk utan att det är öga för öga. Jag antar att det bara är att lära sig.
*****
Snart lunch på stan, hoppas jag. Dags att planera helgens bestyr.
C U LaTour.
Blev alldeles exalterad av guldet att jag glömde ge er den uppdaterade listan.
Såja, nu är vi vänner igen.
Det var skrivet i stjärnorna. Det svenska skidlandslaget, avdelning herrar, skulle såklart skriva in sig i historieböckerna, som det lag som vann OS-guld denna dag i stafetten. Denna dag, då jag skriver blogginlägg nummer 500.
500 inlägg, alltså. På denna sida. Jag är lite stolt, faktiskt. Jag hade en svacka ett tag, men fan vad det tog sig. Det har gått lite drygt två år sedan jag började. Det var i februari 2008 och sedan dess har jag haft mina roligaste två år i livet. Det behöver såklart inte vara bloggens förtjänst, men lite så är det nog.
“Det är alltid skönt att skriva av sig”, som Voltaire uttryckte det den där kalla januarikvällen för många år sedan.
Kanske.
För att återkoppla till det senaste guldet, så vill jag bara säga att det var vackert. Det var ett styrkebesked som hette duga.
Finnarna hängde inte med.
Tjeckerna hängde inte med.
Tyskarna hängde inte med.
Baggarna hängde verkligen inte med.
Inget annat lag hade någon tillstymmelse till chans. Återstår gör bara att ställa sig en enkel fråga:
Vem fan är Petter Northug?
Sveriges citatmaskin nummer ett på kommentatorsfronten (bisittare ej medräknade) kom med en klassiker i natt när Kanada mötte USA (i en, för övrigt, helt vansinnig match).
“Det är i den här matchen det avgörs om Kanada får spela tre eller fyra matcher till. Fast, det kan ju bli en eller två också”.
Eller, som när han påstod att “Slovakien är fulltaligt” i matchen mellan Sverige och Vitryssland.
Ge karln en löneförhöjning omedelbums!
*****
Oklart om jag tar mig till skolan imorgon. Beror på vad SL rekommenderar imorgon bitti. Säger de “undvik rusningstrafik”, så stannar jag hemma, eftersom jag ska åka i just rusningstrafiken.
Telefonen är tydligen inte alls på väg. Smarrigt. Här betalar man pengar för att få telefonen inom två veckor och när den väl skickas, så skickas den inte till leveransadressen.
När man påpekar det, så ber de om ursäkt och ska se till att jag har den i veckan.
Nu har det blivit måndag och den är fortfarande inte här. Kanske inte ens på väg.
Pinsamt.
*****
Stort att se skidorna i lördags. Sådan laganda hade man velat se i landslagen i de stora lagidrotterna.
Jag satt och såg klippen på webben i går. Jag fällde ett par tårar. Så vackert är det.
Årets lag 2010: Skidlandslaget Herrar.
*****
Arsenal fick en straff i lördags. Det var den tredje straffen vi fått denna säsong. Tredje straffen på 41 matcher. Tacka det skotska fotbollsförbundet och Uefa för den.
*****
Spotify måste bättra på sin randomizer. Idag har jag fått höra Shirley Temple – When I Grow Up tre gånger. Jag har haft igång Spotify i kanske fyra timmar.
Min playlist är två dygn lång, så något är uppenbarligen allvarligt fel där.
*****
SL har stängt av gröna linjen överallt utom mellan Gullmarsplan och Thorildsplan. Med andra ord, så är det ingen trafik på 35 av 47 stationer.
Heja kollektivtrafiken i den här stan.
*****
Nicklas Bäckström är precis så bra i OS som jag förväntade mig. Helt briljant. Det är inte en slump att det är han som ligger bakom alla målen mot Finland.
Det måste vara för att han är Brynäsare.
*****
Nu ska jag nog baskemej äta något annat än chips.
Låt i bakgrunden: Laura Branigan – Self Control
So long, vackra medmänniskor.
Äntligen fick man uppleva en medalj! Senast var i tisdags, eftersom jag låg och sov mellan 21 och 23 igår när (den skrämmande överskattade) Anja Pärson tog sitt (överhypade)brons.
Idag fick man jubla så att Gunna fick en hjärtattack för andra gången på en vecka (första gången var när Kalla vann 10 km). Anna Haag! Vilken tjej! Borta, sen med, helt borta igen, men till slut överlägsen Steira och Kowalsczxczxyk på upploppet.
*****
Uppvärmningen på SVT.se inför TV-sändningen är ett jävla genidrag.
Den som kom på den idén borde få något pris. En Aladdin-ask eller något. Minst.
*****
Imorgon blir det Arsenal-Sunderland. Tre poäng, annars ser det tråkigt ut.
*****
Från och med nu, så är Challenge Bernadottes hemsida uppe i nytt format och med snyggare och enklare design. Jag och Challe kommer att börja skriva på bloggen relativt omgående.
Fortfarande ingen iPhone. Oklart om det är Telia, Posten eller Bilisten Trönninge som ska få skit för att den inte är här denna vecka. Oavsett vilket, så är det jävligt tråkigt och inget som jag kan göra något åt.
Den där jävla Laila fick sin från 3 tre dagar efter att hon beställde. Hon är noga med att påpeka det.
*****
Har helt glömt bort att kommentera Emma Samuelssons insats i Barcelona. Bäst att göra det nu:
Riktigt bra gjort.
Jag skrev i alla fall till henne på fejjan samma dag. Det var duktigt av mig.
*****
Intressant att kvällstidningarna gör en jävla grej av att Charlotte Kalla tvingades klä av sig tillräckligt för att en kvinnlig officiell dopingkontrollant från IOK ska kunna göra sitt jobb.
Det här med att sätta skräck i okunnigt folk är inte okej. Dessutom kvittar det hur mycket man kommenterar i kommentarsspåret, de som kommenterar fattar fortfarande inte att detta är precis som vanligt. Det var knappast första gången för Kalla och absolut inte den sista .
Det är lika för alla. Oavsett kön. Oavsett nivå. Ett dopingtest är ett dopingtest är ett dopingtest.
*****
Nu inväntar vi hockeyn. Vitryssen ska besegras.
Fantastiskt viktig. Känner mig utvilad idag, för första gången på länge. Kan bero på att tentan nu är skriven (och failad), kan bero på annat. Kanske beror på att Den Ointelligente börjat blogga igen efter sin lilla kafferast på två månader?
*****
Två guld har vi tagit under detta OS. Jag gläds mest åt Ferrys. Sjukt oväntat. Dock var extasen högre när Kalla vann sekundstriden. Ferrys guld var mest kross sista varvet.
Viktigast: Vi är fortfarande före Norge i medaljligan.
*****
Brynäsmuggen är – fortfarande – sjukt god att dricka ur.
*****
Michael Kramarics, stolt del av Team Viru Valge, har dragit sönder sitt ligamentum talofibularis anterior. Inte bra med tanke på vilka tävlingar som väntar de närmaste veckorna.
*****
I natt möter Tre Kronor Tyskland i första matchen i de Olympiska Spelens Ishockeyturnering. Jag ska stanna uppe. Tills jag somnar. Det höll i en halv period när jag skulle se Kanada – Norge. Lite skillnad i match nu dock.
Så var festen igång. Redan innan spelen börjar sker diverse olyckor i den superballa rodelbanan, som kallas världens snabbaste. Tyvärr råkar det vara så att Nodar Kumaritasjvili avled efter att ha kastats in i stålpelare som hade placerats mindre än en meter från kanten i banan där åkarna passerar i en hastighet av 150 km/h.
Idag berättar man på en presskonferens att man beslutat att höja sargen vid olycksplatsen med några decimeter. Dessutom flyttar man ner starten till damernas start. Man har också satt upp en extravägg vid pelarna för att undvika en ny pelarkrasch.
Jag står undrandes till vad som egentligen pågår i skallen hos de som bestämmer i sporten. I andra högrisksporter, som rodel faktiskt är med tanke på farterna, så har man nät (alpin skidåkning), man har luftstaket (speedway) och man har bromsande sandfållor och däckbarriärer (formel 1).
I rodel har man hjälm.
Fullkomligt bisarrt. Som Jonas Karlsson sade i Vinterstudion nyss:
“De åker i 150 km/h. Kör du så fort på motorvägen blir du av med körkortet och då har du ändå säkerhetsbälte och airbags. I rodel har du bara en hjälm”
Ofattbart.
Om dödsfallet var usel PR för OS, så var invigningen inte direkt till deras fördel heller. Visst, det var grymt läckra skapelser med tyg och lampor och projektioner på arenan, men när det gällde de mänskliga uppträdandena, så var det låååååångdraaaaageeeet.
Ett gäng packade idioter spelade fiol i en kvart utan att det verkade ha något som helst samband med varken deras kultur eller OS som helhet. Bryan Adams och Nelly Furtado mimade till en banal och tråkig OS-låt, som nästan fick Emil Karlsson på Aftonbladets liverapportering att slockna totalt. Då var han ändå på plats och klockan var inte ens åtta lokal tid.
Riktigt svagt med tanke på att de lagt 300 miljoner svenska coronas på spektaklet. Inte ens när de skulle tända elden fungerade det särskilt bra.
Dessutom, under Rogges tal lät trummorna på läktarna som burop.
De skulle ha haft vuvuzelas istället.
Credden på invigningen går ändå till de på läktarna, som gav en stående ovation när Georgien marscherade in. Till och med de svennabananiga dansarna vid entrén ställde sig stilla och hyllade deltagarna.
Men, det blir, som Anrell skrev tidigare i morse, svårt för Vancouver 2010 att hämta sig efter den här starten.
På Fäjsbookh är jag ett fan till Pondus. Det är förmodligen det bästa man kan vara om man ska vara ett fan till något på denna integritetens motsvarighet till demokratins Adolf.
Till exempel får man länkar till pondus.no, en eminent sajt med en herrans massa roligheter. Till exempel det här.
Jag rekommenderar Pondus.
Nu ska herrn i rummet till köket och ta sig en mackejävel och en kopp choklad innan han duschar och sedan beger sig till Ica Supermarket för att inhandla godsaker (läs: köttbullar/korv, godis och läsk) att avnjuta under kvällens förmodat flitiga studerande.
Det är alltid roligt att får beröm när man gör något bra. Lite som när man ritar fina streck när man är två år gammal och håller i en krita.
Idag är jag glad över att den mest lästa bloggerskan på Glamour.se på sin Twitter har en endaste favorit-tweet och det är inte vilken tweet som helst.
Men Stockholm har blivit kaa-aa-a-allt, sjunger Orup i den där helt okej låten från 1992. Det är faktiskt första gången sedan 1829, som man inte en endaste (jävla) gång uppmätt positiva grader på celsiusskalan i denna stad. Februari har fortsatt i samma stil. Detta innebär alltså att snön fortfarande ligger kvar, något som en (o)lycklig cykelägare får erfara när han eller hon tänker låsa upp sin cykel nästa gång.
Ett annat exempel på hur vintern har slagit mot Stockholm är den istapp, som gäckat min hjärna tills den togs bort i förra veckan. Eller vad sägs om den här pelaren?
Den hade på en halv sekund delat min lekamen itu. Lite som ett samurajsvärd ice edition.
*****
Efter olyckan i Odense har FIE beslutat att tillsvidare förbjuda de transparenta maskerna tills man har ett säkrare system.
Jag blev, så att säga, inte överraskad, varken av olyckan eller förbudet.
*****
Tragisk olycka annars igår. Jag och Challe hade snackat Bernadotte-blogg och kom till centralen samtidigt som ambulanserna anlände. Fullt med folk i rulltrapporna. Någon ligger på spåret.
Tydligen skulle den 40-årige mannen hämta sin mobiltelefon nere på spåret innan tåget kom, men lyckades inte ta sig upp, trots hjälp från folk på perrongen.
Idiotiskt, men såklart sanslöst tragiskt.
Dessutom, hade jag kommit dit fem minuter tidigare hade jag sett skiten. Fyfan.
*****
Listan med stort F är uppdaterad - eftersom det är onsdag - och nu har vi kommit ner till plats 61. Ni finner det uppdaterade dokumentet på Google Docs här och YouTube-playlisten med plats 80-61 hittar ni här.
Notera att plats 77 har en sunkig video från Oprah och där låten börjar först efter 40 sekunder och där videon fortsätter i några minuter efter låtens slut. Bläddra då vidare till nästa. Det var dock det närmaste den rätta låten jag kunde komma, så håll till godo.
*****
Det blir ganska konstigt att skriva samma sak på två ställen. På Arsenalbloggen blir det för mycket privat och på privata blir det för mycket Arsenal. Det är en balansgång som jag inte riktigt är nöjd med. Därför kör jag i fortsättningen i princip bara Arsenal (men såklart lite annat också) på Arsenal.se och (nästan) bara privat här.
Tungt uppvaknande idag. Inte bara på grund av Super Bowl i natt (Saints!), utan även såklart efter den där blytunga förlusten på biblioteket. Men - matchen igår var nog ändå ett framsteg. I alla fall om jämför med rapporterna om att Arsenal var 108% värdelösa på Emirates mot United.
Igår var vi inte utspelade. Vi hade marginalerna emot oss. Chelsea hade inte fler målchanser än vad vi hade. De spelade inte betydelsefullt mycket bättre. Det som skiljer noll poäng från en eller tre poäng (eller, ja, en väldigt avgörande faktor) är att de har två spelare på planen som gör en grym skillnad.
Petr Cech och Didier Drogba.
Drogba är världens tyngsta anfallare att möta och är sanslöst bra. Han må vara äcklig, men förbannat bra. Dessutom lider han förmodligen av någon sexuell avvikelse som gör att han mår extra bra av att göra mål på oss. Han var en übermensch igår.
Cech må ha slagit i skallen en eller tre gånger för mycket, varför han har tappat mycket i klass (och bär en horribel hjälm), men igår var han på ett sånt där anti-Arsenalhumör, som helt enkelt leder till att han tar allt. En helt avgörande räddning på Arshavins chans vid 1-0 (jag fällde nästan en tår när jag såg reprisen på passningen) och en grym räddning på Cescs frispark i andra halvlek.
Vi var förmodligen lika bra rent spelmässigt, men vi släppte in två mål och lyckades inte göra några. Det är fotboll, som vanligt.
*****
Dansken var bra när han kom in. Vi satt och ropade efter bytet runt minut 55 och blev bönhörda. Killen må ha misslyckats kapitalt mot slutet med någon form av dribbling à la Denilson d ä, men han tillförde en helt annan dimension jämfört med den där friidrottskillen på högerkanten, som återigen var helt värdelös.
*****
SAF-pokalen i helgen. Tor Forsse (av alla) gick och plockade hem fyra fräscha VC-poäng att lägga till samlingen. Men, det var inte bara en finalseger. Det var heller inte bara en finalseger med 15-14. Det var en finalseger med 15-14, där sista stöten är en stoppstöt sittandes på huk där han nailar armen på Mancini.
Det enkla är inte gott nog för Tor, fäktsveriges egen läckerbit.
*****
Facebook slutar aldrig att förvåna mig. Nu har man bytt design på sajten för säkert fjärde gången sedan jag skaffade ett konto. Det är inte spelbart på om de byter en gång till under 2010.
*****
18.000 underbegåvade (eller överbegåvade?) människor hade tydligen bråttom idag. Själv skulle jag kräva bra betalt för att se skiten på plats.
*****
Denna dag har varit lång och jobbig och ångestfylld. Det enda värdiga är att avsluta med att slumra in till Disintegration eller någon annan snorbra platta med The Cure.
Vi hörs.
Sitter och tittar på laget i vita tröjor och mörka shorts (idag endast iklätt mörka kläder) och deras borta match på Elland Road mot Leeds United.
Jag ser en vidrig överlöpare som Bentley springa omkring och dra sin gubbe, tappa bollen i nästa situation och ytterligare en situation senare tackla alldeles för sent, få ett rättvist gult kort och sedan ge domaren en ofin smädelse.
Jag ser en tanig (och jämförelsevis ganska ful) flamingo som Peter Crouch, well, inte springa omkring, men lunsa omkring på Ajsel Kujovic-manér och försöka vinna luftdueller genom att trycka ner sina motståndare istället för att träna lite mer spänst på försäsongen.
Jag ser en målspruta som Jermaine Defoe dra till på volley och få en så mustig felträff att Leedsfansen jublar åt densamma innan bollen seglar in i krysset och ger laget med de vita tröjor och mörka shorts fans anledning att jubla istället.
Jag ser en osympatisk mittback som Michael Dawson kasta sina olecranon i ansiktet på sina motståndare i varje närkamp och efteråt hävda att han inte gör annat än att älska sina motståndare.
Nej, fy fan säger jag. Laget med de vita tröjorna är inget för mig. Förmodligen är det därför jag håller på Arsenal. Ett vackert lag med 100 % fina killar, som inte har ett hemmaställ bestående av vita tröjor och mörka shorts.
Men jag är lite avundsjuk på att de har Defoe. Han är faktiskt lite bättre än Bendtner.
*****
Jag har tidigare utlovat de som vill se min topp 100 över favvolåtar att publicera den på något vis. Den kommer att publiceras under sex onsdagar framöver, med start ikväll där vi presenterar plats 100-81.
Jag har satt ihop en playlist för plats 100-81 på Youtube, som finns att tillgå här. Har även satt ihop ett dokument på Google Docs där man enklare ser listan.
Nu blir det sängen.
Kanske.
Januari är till ända. Det har varit en omtumlande månad på många sätt. Inte bara tack vare konserten igår. Här är ett försök till sammanfattning.
Arsenal inledde det andra decenniet på det tredje årtusendet sedan officiellt datum för Kristi födelse med att spela lite FA-cup på Upton Park, en arena där man i höstas tappade poäng efter ha tappat 2-0 till 2-2 när det vankades ligalir. Det blev trots allt en seger och avancemang i den äldsta av gamla cuper. Den segern var dock inget värt, eftersom FC Barcelona 2.0, a k a Stoke City, slog ut oss i nästkommande omgång.
I ligan har resultaten annars blivit sämre och sämre. Bottennappet igår blev väl, på sitt sätt, gräslöken på västkustlaxen. (Enligt uppgift) förnedrade på hemmaplan av värsta titelrivalen under de senaste 20 åren är på sitt sätt smärtsammare än något annat. Fattas bara att vi förlorar mot Sp*rs också.
På spelarfronten har det mest handlat om återvändande spelare. Sol, som sagt, kom och skulle förstärka vårt försvar. Man kan väl säga att det inte kom som en chock för någon när man sedan i samma veva lånar ut Philippe Senderos till ett Everton, som i samma månad ser till att sno poäng på vår hemmaarena. Dessutom börjar spelare på skadelistan komma tillbaka. Bland annat Dansken och Den Skadedrabbade, som förhoppningsvis ska hjälpa oss göra ännu fler mål framåt.
Det är nämligen det vi verkar få sätta vår lit till. Mål framåt. Devisen verkar vara “full fart framåt, håll tätt bakåt” Bakåt läcker vi som aldrig förut, trots Verminator och Gallas, som i många supportrars ögon gjort kanonsäsonger båda två. Då kommer vi till frågan – vad är det då som är fel bakåt?
I mina ögon är det vänsterbacksplatsen och målvakten som behöver ändring. Almunia är helt under isen och jag ser hellre att man chansar med vår egen PIG eller Vito Corleone i mål. Bara man visar att Almunia har satt sin sista potatis i eget nät. På vänsterbacken har Clichy de senaste säsongerna varit en skugga av vad han var 2007/08. Han lurade oss att troo att vi hade världens bästa vänsterback för en tid framöver. Oj, oj, oj.
*****
Annars vore det inte fel med en ny defensiv mittfältare. Song är helt ensam i A-truppen om att kunna spela på den positionen. Denilson har varit tvärusel i den rollen och aldrig kommer ett lag att frukta honom som man fruktade Vieira eller Gilberto Silva. Om någon nu verkligen kan frukta en Gilberto Silva med brassesmajlet påslaget, alltså.
*****
Transferfönstret behöver jag annars inte prata om, eftersom det som hände redan är nämnt ovan. Butterfly Flip ut, Solen in. Wenger har, i och med det, för evigt gjort sig ett namn som den mest naiva fotbollsprofilen på planeten. Vem som helst Till och med jag kan förstå att Arsenal inte kan konkurrera på allvar om någon titel alls med den trupp som är den aktuella. Helst behöver man en ny spelare på alla centrala positioner, förutom den offensiva mittfältsrollen. Där har vi faktiskt en kompetent kille i Cesc.
*****
Nej, nu ska jag äta potatissallad och köttbullar och sedan sova en timme eller tre till tonerna av Westlife. Fred ut.
Den 31 januari 2010 var en fantastisk dag. En dag, som visserligen inleddes instabilt med nästan glömd biljett och där kylan utanför arenan var så påtaglig att när jag skulle räta ut mina armar, så drog det så pass i n. radialis att min tumme plågades något fruktansvärt. Men det var det värt.
Från att jag kom in på arenan var kvällen fantastisk. Att vara där inne och se folk njuta innan det ens har börjat är en känsla jag gärna upplever varje dag. Då hade jag bara föraningar om vad som väntade.
När Nitzer Ebb klev på scenen kändes det långt in i själen - Kvällen skulle komma att bli magisk. Douglas McCarthy är en konung, en kejsare, en diktator på scenen. Kanske en av de absolut bästa frontfigurerna i världen. Han är hård, han är rak, han är sig själv. Då hade jag bara föraningar om vad som väntade.
När Depeche äntrar scenen händer det något inom mig. Man hamnar i en annan värld. Man känner inget annat än extas. Det är en i det närmaste religiös upplevelse redan när man sjunger med i Wrong, andra låten på spelningen. När man sedan sjunger med i Home långt efter att Arsenalsupportern Martin Gore slutat sjunga, så drar bandet igång med en spontan jam session och man mår inte alls. Man är paralyserad. Man är inte stum, för i så fall hade inte min röst varit som den är idag. Man är manisk. Man är på en helt annan planet.
När allting avslutas med Personal Jesus är man helt slut. Kramp i benen och huvudet är slut. Mitt livs mäktigaste och tyngsta ögonblick är nu till ända.
Ska jag ge ett betyg, så blir det tolv plus, ++++++++++++
Förresten, hur gick det för Arsenal igår?
Jag skrev tidigare att ni skulle höra av mig först på måndag, men den här lördagen har bjudit på så mycket att jag bara måste skriva ett till inlägg innan jag drar på konsert vid lunchtid.
En av de jag ska se imorgon, Martin L Gore, är faktiskt ett Arsenalfan. Jag hade inte en aning om detta, utan såg det av en slump när jag läste denna intervju.
På frågan om vad hur en perfekt söndag ser ut, så svarar han som följer:
”Probably getting up not too early and going to play soccer. Actually I'd get up, not too early, watch a game of soccer — watch Arsenal, the team I support — that I've Tivoed (so I don't have to get up so early) and then go to play a game of soccer.”
Fan vad grande. Han är en av mina absoluta favoritmusiker, kanske det, enligt mig, största musikaliska geniet (japp, ett större geni än Tomas Ledin). Han är en Arsenalsupporter.
Helt plötsligt faller allting på plats. Polletten trillar ner. Väckarklockan ringer. Värjspetsen trycks in den där obligatoriska millimetern. Rödvinet landar på Wengers tunga. Hamstringsmuskulaturen går av på Rosicky.
Det är meningen att jag ska hålla på Arsenal. Det är mitt öde. Likaså är det mitt öde att lyssna på Depeche Mode och köpa alla deras skivor, samt gråta över att jag inte har Martin Gores andra soloplatta, Counterfeit2.
Everything makes sense!
*****
Morgondagens medlemsträff på O’Learys Gamla Stan kommer att bli unik. Det är en av mycket få gånger denna säsong som endast en (1) Jocke kommer att närvara, nämligen forumets egen gnällröv, Jokkster. Annars har det som standard varit minst två på plats. På julfesten var vi minst sex stycken.
Som sagt, en intressant helg, det här.
*****
Jobbade in krysset i Birmingham idag tillsammans med två andra matcher. Mycket nöjd med mina fyrtio spenderade kronor. Och – i ren skadeglädjeanda - att de där i vita tröjor och mörka byxor tappade poäng.
*****
Som om all galenskap inte var gjord idag redan (och med galenskap, så syftar jag mestadels på John “mannen som visar liite, lite för mycket stake” Terry och Confédération Africaine Pathétique de Football), så har min egen (före detta) idol, Magnus Bahne, gjort bort sig offentligt.
Här är förutsättningarna: Han nekade en förlängning av kontraktet med Halmstads BK, eftersom han ville ha en ny utmaning. Han nekade sedan svenska mästarna AIK. Det snackades om kontinenten eller Norge.
Idag skriver den (öh, innan skadan) bäste målvakten i Allsvenskan på för, spänn för guds skull fast era höga hattar, Assyriska.
Vi snackar om en landslagsmålvakt. Visserligen en finsk sådan, men fortfarande. Då ska man inte byta ner sig så kapitalt. Stupide!
*****
Har bestämt mig för hur jag presenterar Listan. Det får bli min nya lill-lördagsgrej i några veckor framöver.
*****
Till sist, denna dag, så måste jag bjuda på lite helghumor. Det blir Richard Herrey, som totalt skändar Erik Hassles Hurtful i en studio hos Sveriges Radio.
Hysteriskt roligt. Jag tackar min kära vän Teres Major för tipset.
Här vaknar man upp på lördagsförmiddagen och klickar in sig på internet för att kolla vad som händer idag. Man hinner inte sitta länge innan man möts av nyheter som man finner väldigt märkliga eller helt enkelt bara crazy, insane och fucked up.
Vi kan börja med vår älskade vän John Terry, som ska ha idkat samlag med Wayne Bridges WAG tillräckligt mycket, länge och ofta för att en tidning ska ha fått nys om det. Den gode JT drog sedan tidningen inför rätta, men förlorade målet. Bloggen önskar Mr. Terry en trevlig skilsmässa.
John Terrys snedsteg är dock inte det mest intressanta idag. Togo har nämligenblivit avstängda av CAF i två mästerskap. Det är, överraskande nog, inte för att man har Herr Vidrig von Äckel som lagkapten, vilket hade förklarat saken väl, utan det är för att man drog sig ur mästerskapen till följd av gerillaattacken strax före mästerskapens början. Sympati av ädlaste art.
*****
Handboll måste vara den optimala TV-sporten. Många mål, mycket känslor, mycket tafsa/klämma och inte för långa matcher. Dessutom är de flesta ganska så vältränade, eller “fitta”, som Lagerbäck uttrycker det på sina ocensurerade presskonferenser.
*****
Jag är klar med min topp 100 över favvolåtar. Inte helt på det klara hur den ska publiceras. Förslag?
*****
Sol Campbell verkar få starta imorgon. Mot Manchester fucking United. Räck upp en hand alla ni som trodde det när säsongen drog igång i augusti.
*****
Nu ska jag försöka följa det som kallas världens största fäkttävling via en icke fungerande resultatrapportering på en tysk fäktresultatsajt. Vi hörs förmodligen inte imorgon. Det får bli på måndag.
Det kommer att bli en grym söndag. Sitter och taggar med YouTube-videos som till exempel denna. Dessutom spelar väl Arsenal hemmamatch, om jag inte tar helt fel.
*****
Riktiga män ligger hårt nedbäddade under täcket med snuva.
*****
Jack Wilshere lånas ut till det lag i det engelska ligasystemet som mest påminner om Arsenal, nämligen allas vårt favvo-Bolton. Där ska killen, som är född samma år som min lillasyster, lira med storheter som Johan Elmander och Gavin McCann. Jag önskar Jack all lycka och hoppas att han kommer tillbaka utan artros i alla leder efter allt springande fram och tillbaka på sunkiga lerplaner.
*****
GP i Legnano idag. En hel del svenskar i farten med varierad framgång. Fortfarande har inte alla resultat kommit upp på tävlingens hemsida, men minst två svenskar bör klara sig vidare till preliminär DE128.
*****
På värvningsfronten så ryktas det bland annat om Mållgan och om Nils Karlsson Pyssling. Bra killar som verkligen förstärker laget utan att sticka ut alldeles för mycket.
*****
Den här sidan är faktiskt riktigt rolig.
Nu blir det pizza. Lite fredag måste man ha, trots snuva.
Synnerligen udda dag idag. Arsenal tappar Vermaelen och Eduardo till matchen på söndag och den enda trösten jag kan känna är att Rio Ferdinand först åker på tre matchers avstängning, sedan överklagar och får till sist fyra matcher för att överklagan var för oseriös.
Briljant.
Vore kul att se hans min när han fick beskedet. Priceless.
*****
Sålde en bok igår för 400 kr. Jag är nöjd. Köparen är nöjd. Alla nöjda och glada.
*****
Efter krysset mot Villa, så är det bara tre poäng som gäller på söndag. Inget annat är acceptabelt om vi ska vinna någon ligatitel i år.
Får hoppas att Sol kommer in och dominerar precis som senast. Shrek är i hysterisk form för tillfället. Dessutom vet vi vad den där skotske f d sopan kan göra mot oss. Huvva.
*****
Algeriet – Egypten ikväll. Egypten vann med 4-0 och Algeriet fick tre man utvisade. Är det någon landskamp man ska se som neutral tittare, så är det denna. Magiskt. Sällan man ser sådana känslor i fotbollsmatcher.
*****
På tal om magiska saker: Jacob Markström är fanimej omutlig.
*****
Nej, nu ska jag drömma om att vi värvar en ny fystränare. Över och ut.
Snart är han tillbaka. Mannen. Myten. Inte så mycket legenden, men han har potential att bli en. Idag åkte nämligen hans Kamerun ut efter en skandal som var snäppet värre än gårdagens domardebacle, där Eboué, Kalou, Drogba och Touré Brothers fick ett kvitteringsmål horribelt avvinkat för offside. Idag lekte domarna hockey och vinkade mål utan att bollen ens nästan var inne.
Jag brydde mig inte nämnvärt negativt om det, mer än att det hade varit roligt att ha en afrikansk mästare i laget. Men, som alltid, så går de våra före. Matchen mot de där röda med en missfärgad vägpil på bröstet är inte samma sak utan den där slöa killen med den lustiga frisyren som ser till att vara jävligt i vägen.
*****
Det går bra med topplistan. Jag tänkte som så att jag tar ut en 200 låtar från min huvudsakliga spotifyplaylist och försöker att komplettera med de låtar som inte finns i Spotify. Det blev 183 stycken. Nu ska jag bara ranka de i 20-tal och börja med 1-20, sedan 21-40 etc. Det kommer att bli skoj.
Sedan ska jag bara ändra placeringar hit och dit innan jag är nöjd någon gång i december.
*****
Om det är någon som undrar över det där med hockeyn, så har alltså domaren möjlighet att döma mål om en spelare, som kommer mot en tom kasse, blir regelvidrigt hindrad. Jag reserverar mig dock för eventuella regeländringar på sistone.
*****
Alexander Östlund slutar tydligen nu. Det jag blev mest överraskad över var att han tydligen fortfarande spelade.
*****
Undrar om Wenger och Ancelotti har pröjsat domarteamen nere i Angola under kvartsfinalerna för att få hem sina spelare tidigare. Jag skulle inte blir förvånad om en sådan sak kommer fram i Monsieur Wengers memoarer om en sisådär 10 år.
Frågan är vad annat intressant som kan komma fram då. Kanske är han gammal sp*rsare? Kanske är det Pat Rice som ligger bakom Arsenals framgångsvåg? Kanske gillar Wenger att sitta ensam hemma i fåtäljen endast iförd en, av svett gulnad, nätbrynja, drickandes Carlsberg Sort Guld och skratta högt och hämningslöst åt tidig Stefan & Krister?
Svaren får vi veta då. Medan vi väntar kan vi alltid spela lite King of Volleys.
Hemma idag. I morse hittade jag nämligen ingen anledning att gå i skolan med en bultande huvudvärk. Istället lite sömn på det och när man verkligen vaknar till, så sätter man sig såklart vid sin dator. Som vanligt när man är hemma.
Om vi börjar med lite Arsenalnytt, så kan vi berätta att Jay-Z tydligen gillar Arsenal. Han bjuder nämligen laget på fest om man vinner ligatiteln.
Frågan alla ställer sig: Bjuder Pat Rice på en breakdance på dansgolvet?
*****
Igår/inatt var det Championship söndag borta i jänkarland. Indianapolis Colts utmanövrerade skrällen Jets och tog sig ganska komfortabelt vidare till Super Bowl. Värre var det i New Orleans, där hemmalaget Saints tvingades till en förlängning innan man kunde sparka hem finalplatsen. Lite synd om Vikings QB Brett Favre, som gjorde en hjälteinsats förutom en vansinnig interception i slutsekunderna.
Det kommer att bli en magisk Super Bowl den 7 februari.
*****
Ikväll spelar Depeche Mode i Malmö Arena. Är Ahldén där?
*****
Mannone förlängde idag sitt kontrakt. Kommer Almunia att petas nästa säsong? Det ryktas även om att Arsenal (tillsammans med Sp*rs och några andra engelska klubbar) ska ha varit intresserade av jan Mucha, som ska ha skrivit på för Everton.
Jag ser nämligen gärna en annan förstekeeper än den där engelska spanska pajasen.
*****
En grej jag funderade på igår: Påminner inte JET väldigt mycket om den där långa tjommen från Togo? Bara rent utseendemässigt, alltså. Jag uppfattar nämligen fortfarande JET som en ganska sympatisk herre.
*****
Trevlig respons på det där med en top 100. Jag fortsätter fundera och ska nog försöka knåpa ihop någonting. Räkna inte med något denna vecka, bara. Det kan ta sin tid.
*****
Avslutar med en högklassig uppvisning i ny teknologi. Smaka på den här en stund.
Ja, som ni kanske märker, så finns det saker att vara glad över denna helg, trots en förlust. Det finns faktiskt en hel del sådana saker.
