söndag 14 juni 2009

Walking On The Milky Way

Två matcher spelades idag i Confederations Cup. Hemmanationen Sydafrika tog emot Irak och bjöd på en sprakande fotbollsfest. I alla fall på läktarna. På planen hände det mindre än i det analoga TV-nätet. Förutom de sista 10 minuterna, då. Då hann hemmaspelarna med att missa ett friläge och att rensa en nick på offensiv mållinje. Den obligatoriska premiärdramatiken kom således. Bättre drag var det i match nr 2. Spanien kom till spel mot, ja, vilka var det? Tror att de hade vita dräkter. Torres gjorde hattrick innan klockan passerade 17 minuter. Cesc Fàbregas gjorde 4-0 efter 23 minuter. Målvakten chanslös på samtliga mål. Spanien gled runt utan bekymmer och gjorde precis som OMD spelar i låten i rubriken, vad de ville och kände för, oavsett hur bra och riktigt det egentligen var.

Slog pappa i moderatsporten squash idag. Det började dock ytterst tveksamt med 0-2 i set. Därefter gjorde jag typ 9-0 i tredje på pappa och vände sedan två underlägen i fjärde och femte till en mindre stabil 3-2-seger totalt. Måste säga att det märks att man inte tränat på hur länge som helst och inte spelat squash sedan Ludvig XIV fortfarande var en åtråvärd människa.

Det var förresten Nya Zeeland som fick spö av Spanien. Nya Zeeland kallas All Blacks i rugby, All Whites i fotboll. Det hade kanske gått bättre om All Blacks hade ställt ut sina 15 startande kloner av He-Man framför straffområdet.

Ska söka sommarjobb som typ dryckesplock imorgon. Dessutom ska jag hinna med att göra ett besök hos tandläkaren. Hoppas att domen blir som vanligt, dvs "fortsätt såhär, men använd gärna tandtråd". Undrar hur många gånger Sveriges tandläkare säger det på ett år. Eller så undrar jag helt enkelt inte det, eftersom det är sjukt ointressant.

Inga kommentarer: