Midsommar är en trevlig tradition. Den ska bara spenderas på rätt sätt. Ett sätt som fungerar ganska bra, och som jag rekommenderar, är att göra som jag gjorde igår. Det blev en riktigt bra midsommarafton.
Dagen började med uppstigning kl 9.57 (vi barn skulle vara uppe ur bäddarna innan 10.00) med frukost som följd. Sedan anlände familjen Lundkvist med en touch av Herr Johansson, och en halvtimme senare anlände även farmor och kusin med stor, stark hund. Hunden, ja. Den har numera sett till att stackars Miriam inte ännu vågar ta sig ut i uterummet, sedan hon fick en otrevlig överraskning igår eftermiddags i och med Bob Klintons närvaro och något överaktiva livsglädje.
Katten kom in i huset igen i morse. 18 timmar tog det med andra ord innan hon vågade visa sig igen efter denna sanslösa chock. Jag menar, 50 kg muskler är inget man gosar med om man heter Miriam, är 2 kg pälsbeklädd cancersjuk och allmänt skraj. Och katt.
Efter en god middag och delikat kladdkaka till efterrätt bar det av till Trottaberg, och bröderna Anderssons midsommarfest. Jag fick skjuts från stan av Timmie, som körde bil dit, men inte hem. Det bjöds på diverse goda saker, som pepparbiff, potatis, sauce béarnaise och lite efterrätt, som tårta och glass med jordgubbar. Mycket trevligt umgänge, och (ja, visst, det var inte helt och hållet 100 % nyktert) kanske snart värvat en ny medlem till FFF. Dock ska en del klaffa för att värvningen ska slutföras.
Bara 10 dagar kvar till Depeche Mode i Parken.
It's just a question of time.
Ett krypin för en person som bör beskrivas som väldigt ödmjuk och allmänt bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar