På O’Learys satt vi. Tillsammans. Enade. Gemensamt. Alla med samma masochistiska syfte. Vi skulle, via en proffsig TV-sändning bevittna The North London Derby.
The North London Derby är ingen fotbollsmatch. Det är en mental version av Jesu korsfästelse. Fansen bevittnar korsfästelsen av sina närmaste och lider när spikarna slås igenom kroppen och in i korset. Man sitter och förbereder sig på det värsta tills slutsignalen ljuder. Denna slutsignal, som bäst kan liknas vid dygnen efter döden. Skillnaden mellan lagen kan beskrivas som skillnaden mellan Jesus och hans avrättningskollegor. Jesus vann, han återuppstod, hans anhängare jublade och firade. De andra dog, och de anhöriga grät förtvivlat och fick kämpa för att återgå till vardagen.
Idag återuppstod Arsenal.
Segern grundlades efter att Captain Cesc dribblat igenom halva Tottenham och tryckt in 2-0 bara 50 sekunder efter att Bergkamp Junior gjort 1-0 (10 sekunder från avspark). Erik Niva kan inte ha fattat någonting från läktarplats.
Övriga noteringar:
- Gaël Clichy var utomordentlig idag. Kanske känner han Gibbs flåsa i nacken?
- Äckel-Bentley borde blivit utvisad i första halvlek.
- Verminator är den bästa värvningen Wenger gjort på länge. Han spöar Arshavin just nu.
- Alexandre Song må vara långsammare än Avram Grant, men hans positionsspel får förmodligen Bosse Pettersson att fälla en tår eller två.
Imorgon tar vi nya tag med portfoliot. Det kommer bli klart, tro mig. Först ska vi ha hemma kväll hos Björn och hämta syster på centralen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar