Muse intog Hovet igår, den 24 oktober 2009. Jag var där med släkt och vänner och kände att det här kommer bli stort.
Det blev överväldigande. Enormt. Obeskrivligt stort.
Direkt när lyset tänts i lokalen stod vi och tittade på varandra och skakade på huvudet. Mållösa.
Man inledde spektaklet med att spela symfonin från senaste plattan och därefter dra igång med Uprising, varpå Matthew (då iklädd ett Martin Gore-inspirerat glitterplagg), Dom och Chris helt plötsligt stod på varsin stor, lysande plattform som reste sig ur scenens undre.
Man fortsatte med att varva de nya låtarna med äldre material och skapade total eufori med hjälp av bland annat Plug In Baby, Time Is Running Out, Stockholm Syndrome och avslutande Knights of Cydonia. Även Unnatural Selection, som, när man hört den på skiva, känts som en halvbra låt, förvandlades till ett monster som åt upp en inifrån. Den knäckte Hovet totalt.
We went fucking mental, så att säga.
Morbror Niclas kom med en klok observation, som både kan vara till deras fördel, men även till deras nackdel:
“De är så oerhört bra att de låter exakt som på skiva”
Det är faktiskt helt sant. Det de gör på skiva kan de spela på en scen vilken dag som helst. Det är något få band klarar av. Å andra sidan hade det inte blivit något extra om de inte hade gjort en sådan scenshow, som de faktiskt kostar på sig.
För att avsluta kan jag säga två saker:
- Detta är en live-DVD jag kommer köpa.
- Muse kommer gå till historien som ett av de största banden genom tiderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar