Inte den sortens festblåsa man vill ha

Helgen gick på bra. Laxträffen fungerade egentligen klockrent sett till vilka förutsättningar vi hade. Pisterna från Kungsbacka var helt värdelösa, så vi byte ut 2 st på lördag kväll, eftersom vi behövde fler pister på söndagen. Domarbristen var påtglig, vilket Björn Lindholm kommer märka när jag rapporterar domarnas uppgifter.

Lördag kväll innebar fest med fragment ur gamla klassen. Roligt var det, nästan lite för roligt. Vi fick låna Froyds brorsas lägenhet på Alet, så jag tänkte att jag går dit från Stan. Eftersom Matte och Alex skulle ta bussen till Alevallen gick jag dit (2 km)så att vi skulle kunna leta ihop. Nu kom de aldrig dit, utan jag gick vidare till Söndrumsvägen (1 km), men inget folk där heller. Jag ringer Matte. Han är i en bil. De kommer sen. Jag går längs Söndrumsvägen till Alevallen ((1.5 km) igen, utan att hitta Ankargatan. Väl vid Alevallen hittar jag Kalven, som pratar med nån per telefon. Han vet nu var det är, och vi går dit tillsammans (500 m). Hade jag tagit bussen dit och ringt Froyd hade jag gått 4.8 km kortare väg.

Majs.

Där inne var det riktigt trevligt, och efter att ha sett Interspelarna sjunga Pazza Inter, Real Madrid få stryk mot Valladolid, så gick vi till stan (2 km). I stan yrade vi runt som konstiga höns efter att ha varit på B&M. Klockan 2.30 kom jag på att sista bussen gick hem om bara någon minut, så jag skyndade mig dit.

Jag hade nu enormt dryga blåsor på trampdynorna, och har svårt att gå. Därför blir man inte glad när man måste gå en massa på söndagen för att göra diverse ärenden innan vi var färdiga med årets upplaga av Laxträffen.

Nu har jag varit hemma i två dagar pga att jag knappt kan stå på fötterna, men efter två dagars vila och fotbad, så ska jag pallra mig till Stenhuggeriet imorgon. Tydligen vill Staffanstorp ha alla resultat på fredag, så det är bara att köra järnet nu tre dagar.

Till sist är jag glad över att Arsenalbloggen går bra. Tydligen så bra att jag fått ett erbjudande av Arsenals supporterklubb i Sverige att få ha en egen blogg på deras hemsida. Inte illa, det inte. Det lönar sig att, hrm, arbeta, hrm, hårt, hrm (eller helt enkelt att kunna skriva och göra det ofta).

Nu är det spännande på sportradion, Djöurgårn-Brynäs står 2-3, och hoppas att Gävles stolthet ser till att gå förbi MoDo i tabellen. Power play Brynäs med 6 minuter kvar.

God natt!