Så ja

Onsdagen var en rolig dag i mitt studentliv. Jag vaknar på morgonen vid niotiden och har all rätt i världen att somna om. Premiärduggan börjar nämligen inte förrän 12. Jag drar i mig tre mackor och drar till pendeln så att man är där i tid. Duggan, en minitenta/förberedelse inför tenta/utvärderingsövning går bra och smärtfritt. Innan duggan hade vi bestämt att vi skulle fira att den var gjord, men den kändes inte direkt värd att fira.

Ändå slöt hela nio personer upp för att ta några kalla på Söderhof vid Södra Station. Vi tog kanske några för många, kanske inte. Vi drog vidare vid elvasnåret för att göra Debaser Slussen. Först skulle dock Louise lämna sina saker, så vi drog inom hennes lya i ett par trevliga minuter - 3 för att vara exakt. Väl framme vid Debaser frågade vi om de stängde tre. "Senast ett", sa mannen i dörren.

Välkomnande så det förslår.

Efter att ha tagit en och en halv bira var det dags att gå hem. Jag och Filip snackade lagidrott kontra individuell idrott och avbröts av att Christopher drog med oss ut. Han hade blivit nekad att köpa öl efter att han, av oklar anledning, tryckt ner en snusdosa i ett glas och att vi då "blivit stökiga och odrägliga".

Återigen välkomnande så det förslår.

Vi drog nu hem till var och en. Man somnade rätt så hårt vid första kontakt med kudden, även om klockan inte var mer än halv ett. Föreläsningen klockan åtta tretti i Samuelssonsalen i Solna var väl inte min bästa än så länge.

Ikväll blir det ingen fest. Jag ska skriva mitt spex som ska trollbinda publiken på insparken på lördagskvällen. Det kommer bli succé eller toksuccé. Eller inte så roligt.

Den som lever får se, som den döde mannen sade. Nu fortsätter föreläsningen i Solna.

Hears.