Händer och fötter i veckan

Idag har man:

Vaknat innan klockan 12 (11.50)

Lagat mat (slängt in rester på en tallrik i mikron och bubblat vatten)

Diskat (snel påni)

Kontrollerat att de nybrända skivorna inte bara fungerar i bilen, utan även i stereon i vardagsrummet (woho!)

Idag ska jag:

Träna

Äta mer mat

Kanske skriva nåt ytterligare här

I veckan händer detta:

Onsdag: Arsenal - Sp*rs kl 21.00
Familjen kanske på väg till Stockholm

Torsdag: Lättnad eller Gömmandet av sig själv
Familjen garanterat i Stockholm

Fredag: Eventuellt partaj nånstans

Lördag: Eventuellt fotboll med efterföljande partaj nånstans
Stoke - Arsenal kl 16.00

Söndag Eventuellt fotboll

Någon av lördag/söndag kommer jag garanterat spela inomhusfotboll med jenget i Åled i nån hall som Emil vet mer om.

Good day today

Liverpool bortaslår Chelsea. Arsenal bortaslår West Ham. Udinese spöade Roma. IFK Göteborg spöade Elfsborg.

Det mesta var bra med dagen rent fotbollsmässigt. Enda plumpen är väl att Bottenham vann mot Bolton, men nu slipper de ta första segern på Emirates. Jag har sån ångest inför onsdag, så att det är skrämmande. Tänk om Spuds skulle slå Arsenal på bortaplan?!

Hemska tanke.

Nu ska jag väl kanske se lite på TV innan jag somnar. Imorgon blir det sovmorgon, igen, och kanske lite aktivitet i form av träning. Får väl se om man gör något socialt också.

Just nu är jag bara trött och sugen på en Delicatoboll/Negerboll (usch, fy, politiskt inkorrekt).

Natti natti.

Fussball

Big game today. Chelsea - Liverpool på Stamford Bridge kl 14.30. Jag ska troligen se den hos mormor. Därefter blir det West Ham - Mighty Gunners kl 17.

Nu ska jag bara ringa mormor och kolla, sen blir det bilen. Mormor säger inte nej.

Vi hörs ikväll!

Update resan

Glömde berätta en grej.

 

Alla bilder jag lyckats ta med min otroligt fantastiska mobilkamera finns tillgängliga för åskådning på min bilddagbok.

 

Så att ni vet det. Gör ett besök, vettja!

 

Dessutom finns numera en liten krönika om mopeder på min wordpress. God läsning.

Sen reaktion på London

Ber så hemskt mycket om ursäkt för att ni har behövt vänta så länge på min Londonrapport. Jag har som enda ursäkt att jag inte orkat. Det tär på krafterna att åka flygplan.

Fredagen började i ett rasande tempo. Jag och Matte mötte upp på stationen kl 5.45 och 30 minuter senare får vi ett sms från Jonas:

"6.12 öl nummer 1 :-)"

De menade verkligen allvar med denna resa. Jag och Matte tänkte att vi skulle ta det lugnt fredag för att vara alerta lördag, men Nej sa Niklas. Jonas kompis Markus tog med oss till ett antal ställen där vi drack öl innan jag och Matte tänkte gå hem. Dum idé helt klart. Vi yrade runt som packade kycklingar i minst en timme innan vi fick tag i en taxi som körde oss i ca tre minuter och vips, så var vi framme. Det skulle dröja någon timme innan Jonas och Andy kom hem, gapandes likt en onykter fotbollssupporter (hmm) utanför hotellet. Detta enligt Matty, då jag somnade innan jag ens intagit kontakt med kudden. Nåja, fantastiskt roligt hade vi haft, bland annat när vi höll med varandra i tio minuter angående bröstcancer-hypen, som ju är ganska löjlig med ala galor osv när folk dör i Aids typ varje sekund. Innan dess hade vi först häpnat över att klockan bara var 19.50 och vi redan hade hävt i oss ett flertal öl. Två öl senare var vi ännu mer häpna när klockan bara var 20.10. I guess that sums it up.

 

Dagens citat:

"Jävlar, vad mycket ost det var på denna!"

(Andy på Pizza Hut två sekunder efter han hävdade att Jonas utlägg om något helt annat var jätte intressant)

 

Lördagen var sanslös den också. Efter att ha ätit Continental Breakfast (läs: tuggat rostat bröd och spanat in en sanslöst makalöst otroligt snygg tjej, tamejfan en elva, och dessutom på ett naturligt vackert sätt) så begav vi oss till Subway för att äta god kyckling-med-sallad-rödlök-tomat-och-lättmajonnäs-macka. Vi begav oss efter målet till nästa mål (trumvirvel-cymbal), Emirates Stadium, där jag inhandlade en pikétröja, en flagga och en nyckelring. Det sistnämnda var ett äkta impulsköp en meter kö innan jag skulle betala det andra. Förlåt.

Matchen då? Jo, efter att Wenger sumpat första halvlek genom att sätta Alex Song Donkey Kong på högerbacken satte Walcott fart i andra och vände på steken till 3-1 inför ett antal rallare till Evertonfans som tvunget skulle veva framför poliserna som snällt bar bort gentlemännen dit de hör hemma. Jublet visste inga gränser när Nasri gjorde 1-1 och lika högt måste decibelmätaren ha nått när Tony Hibbert klippte benen på Denilson och 60 000 ropar "off, off, off" och domaren drar upp - det gula kortet.

Lördagkvällen blev lugnare än fredagskvällen, ja, för alla utom Jonas, som följde med Markus ut igen. Vi andra gick till hotellet ganska tidigt, var vi stod i samma hiss som fem svenska kvinnor, som ovetandes häver ur sig: "Nämen tjejer, de ska till samma våning. Vad säger ni? Ska vi följa med dem eller ska de följa med oss?" Det var ofattbart svårt att hålla sig, och när jag skulle dra upp nyckelkortet knckte sig undertecknad totalt, och frågan är om de inte hörde oss. Fantastiskt roligt.

 

Dagens citat; Markus vänder sig från en diskussion på ena sidan bordet till andra änden och säger:

"Fan, du ser ju ut som en polkagris i den skjortan"

Ingen fattade nånting, utan bara vek sig av skratt. Ungefär som fredagens Pizza Hut-incident.

 

Söndag innebar Imperial War Museum, där Holocaustutställningen gav otroligt mycket information och intryck från alla håll och kanter så att man inte orkade ta sig igenom resten av muséet. Däremot fick man se en kanon som skjuter iväg 860 kg tunga pjäser ca 30 km. Power, någon?

Kvällen innebar öl på hotellet, där de kvinnliga hotellgästerna klädde sig i det minsta de hade men där det i vissa fall  (2%) var trevligt. I ena sällskapet var det en tjej som var snygg, resten såg ut som nyutpetad slemmig snorbobba som man försökt få ut i fem minuter. Framåt 23 kom den snygga och den fulaste fram till oss fyra och ställde två frågor:

1. Where do you come from?

2. Are you gay?

Vi fattade ingenting, men någon timme senare kom den fula fram med en inte lika ful tjej och hävdade att den snygga tjejen "really needs sex, it's her birthday" varpå vi lackade fullständigt och sa att de skulle gå, men eftersom de vägrade gå, så gick vi istället.

 

Dagens citat:

"Då höll jag på att störda ur"

Jonas efter att "den bögigaste bartendern nånsin" vägrat servera Jonas när Jonas sagt "Thank You".

 

Måndagen var endast hemresa, och få saker finns att nämna. Bland de få saker finns väl att Matte höll på att få sitt boarding pass borttappat av personalen på Stansted när han gick igenom säkerhets-kontrollen, att passageraren till höger om Matte höll på att slunga sönder vingarna när han kliade sig i örat eftersom han använt in-earlurar hela resan. Jag och Jonas knäckte oss något brutalt på ett sådant trött sätt, som bara genomtrötta människor kan.

Tågresan hem gick utan incidenter, och väl hemma fanns det bara att sova som gällde. Det tär på krafterna att åka flygplan.

Nu bär det av

Senaste dagarna har passerat hejdlöst fort. Imorgon bitti tar jag tåget till Kastrup, varifrån jag ska flyga till London för att se Arsenal ta sig an Everton. Det kan bli en tråkig upplevelse resultatmässigt, men det är en fantastisk upplevelse i sig bara att vara där.

Idag blev jag, för första gången någonsin, riktigt sur på ungarna i skolan. De vägrade göra som jag sa, och lektionen blev därefter - complete crap. Well, nu blev det lite bättre ordning efter en halvtimme, och jag tror att det kommer vara bättre nästa vecka.

Eftersom tåget går 5.55 kommer jag gå upp innan 5.00 imorgon bitti. Därför blir det inte någon innehållsrik blogg idag utan nu ska jag bara säkerställa att jag har rätt musik i mobilen inför tågresan och flyg.

Godnatt, allesammans.

Nykter hos Alex

Det tillhör verkligen inte vanligheterna, men nu skulle jag ju tävla imorgon, och dumt att supa till det då. Dessutom blev Alex och de andra glada när jag körde dem vidare till nästa ställe. Själv tyckte jag också att det var ganska skönt.

Sverige spelade bra mot ett ganska blekt Portugal. Firma Nilsson/Larsson och firma Safari/ Holmén fick totalt stopp på växelvis Ronaldo och Nani, som inte alls gjorde mycket.

Dock kan man säga att Sverige just nu inte har så jävla bra landslag. Herregud, en PL-spelare, en från Serie A, två från Ligue 1, resten från mindre ligor. Det är inget världslag vi har.

Men, det hade kunnat räcka mot Portugal, så de är ju inte dåliga.

Lika som bär

Tänkte fortsätta Lika som bär-serien med en annan klassiker:

Torvald Palema?

Ronaldinho?

Depeche bokat och bollfot med klassen imorgon

Idag är en stor dag. Idag bokade jag (av alla på jordens yta) fyra biljetter till Depeche Mode och deras konsert på Parken nästa år. Biljetterna gick på ca 650 kr st, och hur taget är inte det varje dag i veckan? Jag, Nicke, Kih-Nah, och Lasse packar skivorna i bilen och drar iväg mot Danmark den 30 juni 2009. Förhoppningsvis hinner vi komma iväg i tid, så att vi får bra platser. Det gick nämligen inte att få tag på ståplats nära scenen eller sittplats på "rätt plats", så det blev ståplats lite längre bak.

Nog om det, ni lär ju höra mer om detta ju närmare spektaklet vi kommer. Jag ska dock nämna att jag inte helt släppt Arvika, men däremot får det vänta till efter London innan jag vet om jag har råd att betala 1200 kr för tre dagar, och framförallt, om det finns biljetter kvar.

Imorgon lördag spelar Sverige (med Zlatan som kapten, woho!) mot Portugal på Råsunda. Jag hoppas kunna ta del av denna kväll då egentligen (förhoppningsvis) hela klassen ska se den hos Alex. Man ska ju upp kl 7 på söndag, så det blir inget alkoholintag om vi säger så. Får köra antagligen. Om några ska in till stan kan man ju hänga med ett tag kanske innan man drar hem.

Nehe, nu ska jag fortsätta med Projekt Lägga In Skivor I Laptopen som pågår alltjämt.

Vi ses.

Nu börjar jag fundera

Resan är nu bara 8 dygn och 6 timmar bort, och jag måste köpa ett par jeans innan resan. Det är ganska heavy, faktiskt. Med tanke på att jag endast har 2300 på kontot just nu, och ska hinna betala eventuellt Arvika/Parken/både och, ett par jeans och ska kunna leva i London, så vill det till att jag får lönen redan på tisdag eller onsdag nästa vecka.

---------------------------------------------------------------------------------

I dagsläget ska jag ha 2 700 kr i lönekuvertet, så det ska inte vara någon fara.

Så länge jag kan få pengarna, alltså.

Tänkte jobba kanske några timmar imorgon och en del på fredag, så att jag kommer upp i 4000 innan jag får lönen.

Så länge jag får lönen, alltså

---------------------------------------------------------------------------------

Sen är det ju detta med Depeche Mode (ni kommer få dras med detta ända tills biljetterna är inhandlade, helt enkelt) och vart man ska åka för att titta. Det enklaste i juli är solklart Parken. Det enklaste när det gäller få biljett är troligen Arvika. Upp till 30 000 biljetter kommer man sälja, och alla kommer inte hänga på låset direkt. Inte som folk kommer göra till Parken.

Eller?

Troligen kommer vi göra ett försök med Parken, och får vi inga bra platser, så får det bli låshängning på arvikafestivalen.se måndag kväll.

---------------------------------------------------------------------------------

Imorgon eller på fredag ska jag snacka med mormor angående lönen. Jag hoppas innerligt att man kan få den i förskott. Annars får jag låna av mor och far tills jag kommer hem. Så får det bli.

 

Godnatt.

Fortfarande chockad

Jag kan inte släppa det riktigt.

Depeche Mode ska till Arvika.

Nej, jag ska sluta med den meningen.

---------------------------------------------------------------------------------

Istället ska jag glädjas åt att man kommer sälja mellan 20 000 och 30 000 biljetter i år till festivalen. Det kommer behövas. Det gäller förmodligen att hänga på låset på måndag kväll om man ska ha biljetter. Även om det tog lång tid innan man sålde ut Stadion 2006 så berodde det till viss del på att folk redan hade sett samma turné antingen i Scandinavium eller Globen 5 månader tidigare. Nu är det inte riktigt samma läge.

Arrangörerna tror på ett minst lika bra startfält 2009 som 2008. Jag är skeptisk. Kan inte se att de skrapar ihop så mycket pengar som krävs för att få hit band som Håkan Hellström, Apoptygma Berzerk, osv. Inte när man precis har bokat Depeche Mode.

---------------------------------------------------------------------------------

Här är en bra krönika om Arvikas jättebokning.

Förutom sista ordet i andra stycket. Ni vet vilket jag menar.

---------------------------------------------------------------------------------

10 dagar kvar till London. Can't wait.

Innan jag somnar...

...kolla den här länken en stund och sug på den utsökta karamellen.

http://svt.se/svttext/web/pages/358.html

Godnatt.

Sjukaste beskedet på lääänge

Idag kom Bomben. En bomb större, och framförallt gladare än Enola Gay.

Depeche Mode kommer till Arvikafestivalen.

Smaka på den en gång till:

Depeche Mode kommer till Arvikafestivalen.

Oj, oj, oj. Sms:ade morbror Niclas att jag skulle till Arvika, och att han skulle följa med. Han frågade vad vi ska se. Depeche, svarade jag. Jag fick inget svar på det sms:et.

Istället ringde jag upp honom och undrade hur vi ska göra, vilka som ska se dem osv. Jag, Lasse och Nicke ska lätt dit iallafall. Cina vill se dem. Kan tänka mig att Daniel också är sugen att se dem en gång.

Vi kom däremot fram till att det blir svårt att välja arrangemang. Antingen väljer man Arvika, med tre dagar i lera och tält (även om Linnéa kläckte idén att sova i bil) och Nicke trodde inte att Cina skulle vara så sugen på det. Alternativet är Parken i Köpenhamn, men enligt Nickes kontakter är ljudet dåligt där. Tredje alternativet är bara befängt; att strunta i att se dem. Det kan vara det dummaste alternativet av alla alternativ som existerar till någon händelse.

Vi ska ha biljetter. Något annat finns inte i Sven Frostås atlasar.

Linnéa har många goda idéer. Varför inte ta båda konserterna? Well, ekonomin säger nog nej, men vafan, hellre Depeche än en fotbollsresa, varje timme i minuten. Biljetterna släpps till Köpenhamn kl 10.00 måndag förmiddag, Arvika släpps kl 18.00 samma dag.

I'll be there.

Oj, vad tiden sprang iväg!

Ja, det känns verkligen så. Senaste blogginlägget kom för en hel vecka sedan. Under tiden har jag lyckats göra en hel del, till exempel se Arsenal förlora mot Hull, se en knäskål hoppa ur sitt läge, träna lite, springa i skogen, numrera och scanna 400 enkäter, samt ätit lite godis.

Nu närmar den sig, resan. Bara 14 dagar kvar nu. Vi (jag och Matte) reser från centralstationen 5.55 med tåget till Kastrup, där Andy och Jonas ansluter. Innan dess ska jag bara hinna fixa mitt pass, men det ska inte vara några problem, då det tar en vecka att få det. Jag ska klippa mig på måndag, och sen gå direkt till polisen för att fotografera osv. Jag får det måndagen den 13e, alltså fyra dagar innan avfärd. Det är inga bekymmer. Men, innan jag klipper mig, så ska jag hinna åka upp till Örebro och tävla lite. Det är inget våldsamt startfält, varken vad det gäller kvantitet eller kvalitet. 39 anmälda starter och ingen av de bästa på listorna i Norge, Sverige eller Finland är anmäld. Frågan är vad det betyder för min del. Ska man våga tro på medalj tillochmed???

Nej, ptrooo, sakta i backarna. Jag ska inte snacka om något vad gäller resultat i förväg. Jag ska träna.

Så, eftersom jag fortfarande inte har packat min väska så ska jag nog sluta skriva och istället göra mig redo för att kunna åka imorgon bitti. Vi hörs söndag kväll, då jag förhoppningsvis kan skriva några rader om helgens bravader. Eventuellt blir det O'Learys på eftermiddagen imorgon, Sunderland - Arsenal på Canal+ Sport 1. Men det tar vi då.

God Natt.